Jaha, lördag idag och jag har nyss suttit och gråtit till Westlife - den sista spelningen. Kanske låter löjligt, men med tanke på hur mycket jag verkligen ÄLSKAT dom (varit galen i dom förut, då jag var yngre), plus hur mycket dom faktiskt betyder (deras musik). Jag har alltid lyssnat på dom, både i de lätta och de sjukt jobbiga stunderna i mitt liv. Allra helst kring pappas bortgång, då de har två underbart fina låtar om just ens pappa <3 De sjöng ingen av de låtarna på deras sista spelning, men det var en rörande spelning, de grät och sa tack och hej. Sorgligt faktiskt. Fina grabbar med fina röster, samt många sjukt fina låtar.
Sen, mitt i mitt gråtande, så kunde jag inte låta bli att lyssna på "I'll see you again", då grät jag ännu mer. Den spelade vi på pappas begravning, så den väcker så starka, jobbiga känslor inom mig. Tanken på att pappa är borta, är fortfarande helt sjuk (!!!!), jag förstår det fortfarande inte. Hur kan världens finaste pappa vara uppe i himlen? Hur kan världens finaste pappa, bara ryckas ifrån oss sådär? Jag förstår inte. Men en sak vet jag i alla fall, att du pappa, är världens finaste ängel nu, där du är. Jag saknar dig så det gör ont, i varje liten del gör det ont, då jag tänker på hur mycket jag saknar dig. Du kommer för alltid att vara den bästa pappan som någonsin skapats! Jag älskar dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar